Del 6: Lagen om barnpornografi är ett bedrägeri [II]

Då lagtexten saknar en definition av pornografi, kollade vi i den förra delen in regeringens senaste proposition, och dess stycke om vad som är förbjudet att ens titta på enligt lagen.

På grund av alla luckor hann vi bara med den första meningen, huvuddefinitionen. Här kommer den märkliga fortsättningen:

Förvirringen fortsätter

Nästa mening lyder:

”Straffbarheten är inte begränsad till befattning med bilder där barn är inbegripna i handlingar som uppenbarligen har en sexuell innebörd, utan bestämmelsen omfattar också bilder där barn förekommer tillsammans med en eller flera vuxna personer som utför sådana handlingar.”

Jaha, ytterligare en företeelse som får dela ordet ”barnpornografi”, som om det inte redan räckte. Bilder som är pornografiska, med barn, fast barnen har ingeting med saken att göra. Det är som att samla hockeybilder. Hur många betydelser har vi nu?

Och vad det här innebär för tecknade serier får mitt huvud att snurra.

Olaglig?

”Även bilder där ett barn framställs på ett sätt som är ägnat att vädja till sexualdriften utan att det avbildade barnet kan sägas ha deltagit i ett sexuellt beteende vid avbildningen kan falla inom det straffbara området.”

Okej, om ni med ”vädja till sexualdriften” menar ”posera med särade ben” och ”bli utsatt för en suspekt inzoomning in i det heligaste” så hänger jag med, men alla andra tolkningar av ovanstående mening är obegripliga. Och ”en inzoomning mellan särade ben” måste vara precis vad man menar med ”ohöljt”, så vad är poängen med ovanstående mening?

Dessutom ”kan falla”? Inte ”faller”. ”Kan falla.” Vilket betyder ungefär 5% av alla suspekta inzoomningar? Eller 95%? 0.000003%? Vad?

Och inte minst: pornografi ”vädjar” inte. Pornografi skriker. Pornografi beordrar. Pornografi slår på stora trumman. Pornografi gör allt för att fånga din uppmärksamhet med sitt enda budskap.

Att påstå att pornografi skulle ”vädja” är som att säga att hårdrock skulle ”viska”.

Och slutligen: hur kan något som ”vädjar” kränka någon?

Olaglig?

Vilket århundrade är vi i?

”Vädja till sexualdriften”? ”Utmanande”? Det känns som om året är 1956 och Elvis Presley har uppträtt hos Ed Sullivan för första gången. Är det Little Richard som kränker alla barnen?

Finns det ingen enhet på riksdagen som kontrolläser propositioner? Politiska budskap må vara enkla, men det är inget man kan säga om deras lagmotiv.  Mångtydigt är inte rätta ordet, snarare otydligt.

Är det som med att ”barn i allmänhet” blir ”kränkta”, att man utgår från att ingen läser det man skriver, då alla ändå hatar barnpornografi, och då behöver man inte vara begriplig?

När politiker klipper och klistrar

Om det börjar låta som om alla fotografier som någonsin tagits av friska människor kan falla under lagens definition av pornografi finns det en förklaring. Stycket om vad som är pornografi 2009 bygger på propositionen 1997, fast man har bara behållit det man gillar.

Och hur man har gjort sitt urval? Jo, man har sparat alla meningar som utvidgar definitionen av pornografi, och ger exempel på vad som kan vara olagligt. Och man har skippat alla meningar som begränsar definitionen och berättar vad som inte är pornografi.

Vilket inte oväntat ger ett ensidigt intryck.

Svamlet om att ”vädja till sexualdriften” låter inte riktigt lika vettlöst om man, som barnpornografiutredningen 2005, bifogar att ”I förarbetena anförs beträffande dessa senare fall att viss försiktighet dock är påkallad.” Nej, det menar ni inte…

Ett exempel på den märkliga eroderingen som den här lagen har genomgått bakom kulisserna de senaste tio åren, är den här mening från propositionen 1997:

”När barnpornografibrottet infördes år 1980 konstaterades i förarbetena att det givetvis inte kunde komma i fråga att straffbelägga all avbildning av nakna barn eller alla bilder där ett barns könsorgan kan urskiljas även om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors sexualdrift.”

Som till barnpornografiutredningen 2005 tvättats till:

”All avbildning av nakna barn eller alla bilder där ett barns könsorgan kan urskiljas anses inte kunna straffbeläggas, även om sådana bilder skulle kunna

stimulera en del människors sexualdrift.”

Det är en elegant men påtaglig skillnad mellan ”icke-pornografi ska givetvis inte förbjudasochicke-pornografi anses inte kunna förbjudas”.

Varför vill ni ens straffbelägga icke-pornografi? Jag tror knappast att en utredning om mord skulle konstatera att ”icke-mord anses inte kunna förbjudas”.

Och till 2009 års propositionen? Här är meningen borta.

Och som avslutning lite vett?

Som avslutning i stycket i 2009 års proposition om vad som är olagligt att ens titta på får vi till sist en mening, som visar någon slags sinnesnärvaro och verklighetsförankring:

”För att en bild av ett barn ska vara straffbar krävs att den enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk.”

Jaha, så vi oroade oss i onödan? Domstolens ska alltså inte döma efter eget huvud – som Tingsrätten – utan gå efter vad pornografi är i verkligheten.

Så vad är problemet?

Den meningen motsäger allt ovanför i stycket!

Här har vi i en och en halv blogg släpat oss genom en felaktig definition, ett par ovanliga specialfall och halvsant snömos, och som punchline får vi veta att inget av det vi har slitit med att försöka förstå gäller i domstolen.

Grattis, efter allt denna står vi helt utan en definition.

Eller det enda vi har kvar är: ”enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar.”

Visst, det är bättre än en definition som exkluderar en liten del pornografi och inkluderar en okänd mängd material som inte är pornografi, men hur ska vi använda den?

Det är som en nykomling i tvspelsvärlden undrar vad ett MMO är, och när han går in på Wikipedia får veta att det är ”vad som enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är ett MMO”.

Det hjälper inte.

Ja, jag förstår att regeringen vill att vi ska leka associationsleken och tro att de missvisande meningarna ovanför i stycket följer ”vanligt språkbruk och allmänna värderingar”, då det vore korkat av att ha med dem annars, men det kommer väl krävas ytterligare något årtionde av indoktrinering innan någon går på det.

Hovrättens fiffel

Under tiden kastar Hovrätten ut ”vanligt språkbruk och allmänna värderingar” som ett triumfkort och nullifierar propositionens definition, för att kunna strunta i att ta ställning till det där med konstnärliga värden.

Halleluja.

Men meningen är inte menad att användas på det sättet.

Den är inte en uppmaning om att hålla någon slags folkomröstning om varje misstänkt bild. Den är inte en uppmaning till landets moralpredikanter att bakvägen utöka det som är förbjudet i lagen genom att lura folk att öppna upp begreppet pornografi i vardagligt tal. Och den är inte en uppmaning till domstolen att döma efter eget huvud.

I 1997s proposition får vi om ”vanligt språkbruk och allmänna värderingar” veta att:

”När barnpornografibrottet infördes år 1980 konstaterades i förarbetena att det givetvis inte kunde komma i fråga att straffbelägga all avbildning av nakna barn eller alla bilder där ett barns könsorgan kan urskiljas även om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors sexualdrift. För att en bild av ett barn skall vara straffbar måste det därför fordras att den enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk.

[…]

Bilder i vanliga familjealbum av nakna lekande barn är självfallet inte pornografiska. Inte heller är t.ex. en sekvens som skildrar barn i sexuella
sammanhang i en vanlig spelfilm nödvändigtvis pornografisk. Avgörande torde vara vilket syfte en viss framställning har. Om ändamålet med
framställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det vara fråga om en pornografisk produkt. Men om framställningen har andra syften, t.ex. konstnärliga, torde den inte vara att beteckna som pornografisk”.

Det vill säga en vanlig nakenbild är inte pornografisk, även om någon kan finna den upphetsande.

Och en sexscen i en vanlig spelfilm är inte pornografisk, även om den är upphetsande, om syftet med filmen är konstnärligt.

Hur svårt ska det vara?

Det här trodde Tingsrätten var pornografi.

Tingsrätten gör bort sig igen.

Tingsrättens värsta felsteg del III.

Men Hovrätten då?

Hur Hovrätten i övrigt klarar att avgöra vad som är pornografi eller inte kan jag inte säga, då teckningarna man dömt är olagliga att ens titta på.

(Ursäkta, jag behöver en paus här. Det finns teckningar som är olagliga att titta på i Sverige. Teckningar? Som är olagliga i Sverige? Att titta på? Verkligen? Är det så? Ja, visst ja, det är därför jag skriver den här bloggserien. Men hur ska vi då veta vad som är förbjudet, om vi inte ens får se bilderna? Och hur ska vi på ett vettigt sätt kunna kritisera Hovrättens beslut? Ja, vem vet?)

Men Ulrika Knutson skriver i Fokus att:

”Av fyra miljoner bilder fäller hovrätten 39 stycken. Psykologen Olof Risberg på Rädda Barnen pekar i sin tur ut fyra teckningar som pornografiska. Resten av bilderna avfärdar han som »trams«, teckningar av nakna eller delvis nakna barn, eller djur, eller sagofigurer.”

Och då är det värt att notera att Olof Risberg är en av få personer i Sverige som är för lagen.

Och Fotografisk Tidskrift (nr 1/2011) skriver att:

”Det blir inte bättre av att personer som har fått se de aktuella teckningarna talar om bilder på nakna hårlösa fantasivarelser, vars ålder inte kan bestämmas, flera av dem är skämtteckningar som säga ha lockat fram skratt i rättsalen. I några fall ska det ha rört sig om amatörteckningar av kända japanska seriefigurer som avbildats i erotiska situationer, lite som om vi skulle göra nakenkarikatyrer på Knatte, Fnatte och Tjatte.

Farligt! Farligt!

Så är det inte utan att man undrar om Hovrätten är lika vilse i världen som Tingsrätten.

För domslutet är inte fritt från märkligheter.

Bland annat tror man att ”erotiskt kittlande” är en synonym för pornografi.

Ursäkta mig, men har ni ens tittat på porr någon gång? Pornografi är sällan erotisk och ”kittlar” gör den definitivt inte. Är det säkert att ni inte tänker på vanliga nakenbilder eller konstnärlig erotik?

Att en bild skulle vara ”erotiskt kittlande” är snarare ett bevis för att den inte är pornografi.

Och hur kan något som ”kittlar” kränka någon? Det är nästan lika dumt som att påstå att något som ”vädjar” kan vara olagligt.

Visst är det bra att domstolens ledamöter inte tittar på porr, men det hade ju underlättat om man nu ska döma någon för innehav av denna typ av material.

Dessutom hänvisar man till, när man avsäger sig regeringens definition av pornografi, att ”begreppet ”pornografisk bild” […] knappast överensstämmer med gängse språkbruk och att det allmänt torde anses att även pornografi kan vara konstnärligt värdefullt.”

Okej, timeout.

Testa att fråga hundra människor på stan om de tycker att porr är ”konstnärligt värdefullt”, och se hur många ni lyckas skrapa ihop.

Och om det var så att pornografi är konstnärligt värdefullt, varför ska det då vara förbjudet?!

Om barnen vill förbjuda något som är konstnärligt värdefullt borde vi väl dra dem i örat istället för att gå dem till mötes?

Och hur kan något som är konstnärligt värdefullt kränka någon?

Det här bedrägeriet är som om hets mot folkgrupp är att uppvigla mot en ras när lagen klubbas igenom, men när man kommer till domstolen även gäller positiva uttalanden om alla människor.

”Jag tror på människans framtid.”

”Tyvärr, det blir två år i finkan!”

Och om vi frågar den sanna experten

Så innan Högsta Domstolen sagt sitt kan vi inte säkert säga om Hovrätten, under de vidriga förutsättningarna de fått av politikerna, gjort ett rimligt arbete eller inte. Vi kan bara gissa. Så vad säger du Schrödingers Kattflicka?

”De gjorde ett dåligt jobb, Leorio.”

Då säger vi så.

Och det spelar ingen roll vad pornografi är…

För då lagen borde förbjuda Övergreppsbilder På Barn, det vill säga barn + övergrepp, och inte en litterär genre, var hela det här sökandet onödigt.

Men varför ger man inte en tydlig och riktig definition?

En censurlags mening

En censurlag handlar inte bara om det som förbjuds i en domstol.

Det handlar om en författare som tänker sig för en extra gång innan han skriver en berättelse, ett fotograf som väljer att inte ta en bild trots att den inte är olaglig, och en mangaälskare som avstår från att köpa en halvsnuskig pocket, trots allt den inte är pornografisk.

Då spelar det ingen roll vad som egentligen är olagligt, bara vad vi fruktar att vi kan bli dömda för. Eller snarare åtalade för.

Och bit för bit, steg för steg, förändras allmänna värderingar och vardagligt tal…

Om ni är lika trötta som jag på den här lagen kommer ni att uppskatta del 7, för i övermorgon gör jag lagen obsolet, när ”barn i allmänhet” återvänder till den tomhet varifrån de skapades, vi förfasar oss över den hiskliga rockmusiken, och vi får veta vad som egentligen hände i rätten…

Annonser

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Trackback: Får vi se ett hat trick från Beatrice? « No size fits all
  2. Trackback: Hoppet står till HD « No size fits all

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: